Det har varit kallt i helgen. Kallt, klart och solsken. Täckbyxor, yllemössa och tumhandskarna på. Gått omkring på isen mellan öarna. En speciell känsla. Att gå på fruset hav. Röda, kalla kinder värms av kallt, vitt vinterljus. Energigivande. Lugnande. Nödvändigt. Hackspettens repetitiva handling ackompanjerar stegen. Vindstilla minusgrader ger tystnad. Dock inte så mycket tystnad som jag hade önskat. Önskar att jag kunde förpassa skotrarna till andra adresser…

It has been cold this weekend. It has been down to -20 celsius (that´s -4 farenheit). I´ve been walking around the islands – on the ice, on the frozen sea. I love that. It´s a special feeling. Silent, cold, clear blue sky, snow, ice. It gives energy. It´s calming. I love the silence. But it hasn´t been asa silent as would have hoped for. I just wish the snowmobiles would be somerwhere else…
/Madde

Tagged with:
 

One Response to Iskristaller

  1. Ibland känns det nästan lite tröstlöst att försöka skapa något vackert, när naturen redan har gjort allt det vackraste. Tänk iskristaller till exempel…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tio + 15 =

Set your Twitter account name in your settings to use the TwitterBar Section.