summerar_aret_konst
Hos mig känns det allt som oftast som jag inte gjort just något speciellt, det är mest vanliga dagar och vardag året om. Men när jag sätter mig ner och verkligen tänker efter, reflekterar och kollar igenom lite bilder från det gångna året så inser jag alltid (det slår aldrig fel) att jag gjort så otroligt mycket mer än jag först trodde. Det har hänt mer, jag har mött fler människor och jag har sett och inspirerats av otroligt mycket under året.

I år har jag sett utställningar, konst och inspiration i Umeå, Härnösand, Sundsvall, Prag, Visby, Katthammarsvik, Gislaved, Stockholm, Vickleby, Göteborg, Lofoten, Värnamo och Örnsköldsvik bland annat. Jag har sett nära vänners konst, lokala konstnärers konst, stora elefanters konst och alla där emellan. Jag har gått på utställningar med goda vänner, gamla vänner, sprillans nya vänner och alldeles själv. Allt är lika bra – det handlar bara om humör och tillfälle. Jag har sett en hel del fotografi. Jag har sett måleri, textil, design och en massa blandtekniker. Jag har sett gatukonst, kommunal konst, statlig konst och privat konst. Jag har upptäckt nya ställen och återbesökt gamla favoriter. Det har varit ett otroligt bra inspirations år (har ju till och med sett Anu Tuominen vid två tillfällen i helt olika städer).

Jag har med mig en massa inspiration, glädje och möten från det här året. Jag tar en god känsla med mig till nästa år och hoppas att jag får uppleva och möta en himla massa då också.

I´m looking back at 2016. It has been a really great year. I´ve been to a lot of exhibitions. I´ve seen a lot of art. I´ve got a lot of inspiration.
/Madde

Tagged with:
 

promenad_i_byn_1
promenad_i_byn_2
promenad_i_byn_3
promenad_i_byn_4
promenad. Med solen i ögonen, minusgraderna på kinderna och kameran i fickan. Fotopromenad. Att se världen runt om, omkring mig. Alldeles nära. Vintervärlden.

A walk. A photowalk. Nearby. In my village. A winter walk.
/Madde

landskap_nov_2
landskap_nov_2_detalj
Färgerna bestämde själv. Vill hit och lade sig där. Tunt och laserande. Tjockt och täckande. Opakt. Linjen, tjock och osäker böljar, vet inte riktigt hur den vill fara fram, hur den ska ha det. Akrylfärg. Torkar snabbt. Ibland alldeles för långsamt.
Landskapet landskapas, färgskapas, formskapas. Leks fram. Ibland.

White, pink and blue. Thick paint. A landscape.
/Madde

Tagged with:
 

telefonkatalog
Jag läser att telefonkatalogen (den som nu är reducerad till gula sidorna sedan ganska många år) skall tryckas för sista gången. Telefon-katalogen har haft sitt liv och gjort sitt och fyller inte längre någon funktion. Så därför måste ni spara den, katalogen, för den har världens bästa funktion för dig som limmar. Du som limmar papper, håller på med collage och sådana saker, för dig är telefonkatalogen en riktig bra-å-ha-sak. Telefonkatalogen har en lagom storlek att ha på arbetsbordet.


Jag gjorde ett blogginlägg om detta för flera år sedan och återbrukar bilden från min dåvarande telefonkatalog. Den fungerar som ett bra underlag när man limmar, eller vill måla ända ut i kanten, och behöver lite skyddspapper.  Använd en sida och vänd sedan blad så har du en ren yta till nästa limning/¨målning. Naturligtvis fungerar det med vilken katalog eller tidning som helst.

I´ve saved a phonebook & it´s the greatest thing. When ever you want to glue things and you´re afraid that you´ll have glue all over – you use the phonebook. The same when you want to paint something, all of it and need some cover-paper – use the phonebook. It´s free, it´s easy to use and you always have what you need.
/Madde

Tagged with:
 

norrsken_24_nov_2_web_redigerad-1
norrsken_24_nov_5_web_redigerad-1
Det är faktiskt helt magiskt när stjärnorna lyser klart. Klarare än på länge och norrskenet dansar över himlen för mig. Jag kan stå länge då, med näsan mot vintergatan, mot trädtoppar och lyssna till ljuden, till naturen, till världen, till min egen andning.

The northern light is amazing. I´m blessed because this is happening at my house, in my village, in my garden.
/Madde

Tagged with:
 

yogi_compassion
Det finns ingen gräns för medkänsla. Vänligheten har ingen fiende. Så kör. Bara gör. Hela vägen. Tekunskap på en söndag.

Compassion has no limit. So go for it. Kindness has no enemy. So don´t fight against it. Compassion has no limit. Kindness has no enemy. Wisdom from a teabag.
/Madde

Tagged with:
 

gron_sparris
Bob Hansson sa i en föreställning för ett tag sedan – När jag var liten visste vi inte att socker var farligt, vi visste bara att det var gott. Det var så. Gott. Mycket gott. Ingenting var särskilt farligt på 70-talet. Inte godis, inte mat, inte smällare och inte heller trafiken. Det var nog bara fullgubbar som var farliga och killarna i portuppgången bredvid förstås. Aldrig mat. Aldrig socker.

Runt om oss får vi i alla fall nu för tiden veta hur farligt och fel allt vi stoppar i oss är. Mat, fett och socker är nog det allra farligaste. Värre än alla krigsförklaringar, rasistiska påhopp, terroristhot och klimatförstöring. Det pratas kalorier vid närmsta cafébord och hur man utrustar sitt moderna kök, samtidigt som caféernas kakor blir större och matbutikernas färdigmats-sortiment blir allt rikare. Samtidigt som kosttillskott, i alla omöjliga former, finns i var persons hand och det poppar upp butiker som bara säljer träningstillskott. Samtidigt som ingen hinner sitta ner och äta middag tillsammans med andra, med familjen, med vännerna. Vi lever i en värld med ett enormt stort fokus på vad vi stoppar i oss och hur vi gör det. Mycket är fint men det mesta är fult. Riktigt fult.

Och visst måste vi prata om det, det vi stoppar i oss. Men vi kanske ska prata om portionsstorlekar, om snabbmat, om livsmedelstillsatser, om världens fetmaproblem, om de multinationella företagens cyniska förhållningssätt och utnyttjande av de fattiga i de fattigaste länderna i världen. Det kanske är det vi ska lägga fokus på och reflektera över. Inte kalorier. Inte kosttillskott. Vi kanske ska tänka oss för vad vi köper och var det kommer ifrån. Hur maten processats. Vi kanske ska lära oss att läsa innehållsförteckningar och förhålla oss kritiskt till dem.

Vi kanske ska vara tysta och lyssna på oss själva lite. Lyssna på kroppen. Känna efter hur jag mår istället för att bara snacka och ge andra människor dåligt samvete. Lyssna och följa den goda rösten, den goda känslan. Jag känner vad jag äter. Jag känner i kroppen när jag ätit det jag mår bra av. Jag känner i kroppen när jag ätit det jag mår sämre av. Lyssna bara. Peppa bara. Börja med dig.
Börja med att sitta ner och äta middag med någon du tycker om.
Börja där.

I feel what I eat. I feel when and what´s good for me. I´m so sick and tired of alla the food-talk, the calorie-talk, the kitchen-equipment-talk. Talk about the real problems instead – the mutinational foodcompanys exploitation of the really poor, the worlds obesity problem, the food additives-problem, portion sizes and so on.
/Madde

Tagged with:
 

landskap_nov_1
landskap_nov_1_detalj
Böljande linjer, blir former, blir kullar, blir berg, blir landskap. Liggande format. Akryl på papper. Penslar, fingrar och kasserade kontokort. Blir landskap. Blir miljö. Blir rum. Rum för färg, rum för, känsla, rum för ord som aldrig sägs. Landskap.
Man kan ju konstatera att jag verkar gilla att göra saker i serier i alla fall.

Yet another landscape.
/Madde

Tagged with:
 

capella_gang_
capella_madde
capella_mejeriet
Tar fram ett minne. Ett juliminne. Minnet om ön, om platsen, om människorna. Minnet om grönskan, havet och rosorna. Minnet om alla de tankar jag tänkte och mötte, känslor jag kände och ord jag skrev och alla de ord jag tänkt att jag skulle skriva. Minnet om varm julinatt, varm alvarssten, varmt te av färsk ingefära, citronmeliss och honung, varma människor, varma ord och goda tankar.
Jag måste nog köpa citronmeliss och ingefära och göra varmt, gott te.
Jag måste nog sätta mig med orden. Alla orden.
Måste ingenting. Vill och önskar.
Minnet som ger energi till sena novemberdagar.

I remeber july and days on Öland. Good tea, good people, good thoughts, good words. A good memory to have in late november.
/Madde

Tagged with:
 

emerson_citat
Kanske dags att ta en promenad. För att det behövs. För att det är bra. För att det är trevligt. Bara för att jag kan. Kanske går jag med något intressant i lurarna. Kanske tar jag med kameran. Kanske tar jag bara med mig själv. Bara för att jag kan.

I think it´s time for a walk.
/Madde

Tagged with:
 
Set your Twitter account name in your settings to use the TwitterBar Section.